Aumla Winning with Wellbeing
Hållbar hög prestation – coaching, biodata och ledarskapets vanor
Efter en egen utbrändhet grundade Magnus Liungman PeakPath, som kombinerar coaching med data från wearables. Här berättar han varför välmående bör ses som en prestationsfråga – och vad som skiljer dem som presterar på topp.
Magnus LiungmanGrundare och vd för PeakPath
Samtalet är på engelska.

Från utbrändhet till PeakPath
Magnus Liungman började sin karriär på McKinsey och grundade senare ett snabbväxande healthtech-bolag. Mitt i en kapitalanskaffning gjorde några av bolagets läkare en ”intervention” och skickade hem honom. Några veckor senare fick han diagnosen utmattningssyndrom. Erfarenheten blev startpunkten för PeakPath, som i dag erbjuder personlig coaching med stöd av biometrisk data från wearables. Samtalet förs på engelska.
Teknik räcker inte – människan gör skillnaden
Magnus lärde sig snabbt två saker: wearables förändrar inte vanor på egen hand, och nya vanor är svåra att bygga även med teknikens hjälp. Data ger insikter, men många känner sig dömda eller stressade av den. När PeakPath lade till mänsklig coaching ändrades allt.
Människor kanske inte är skalbara, men de är så värda det.
Välmående som prestationsfråga
En kund påpekade att insatsen inte var en utbrändhetsinsats – den hade större effekt på prestation än något de tidigare provat. Magnus menar att välmående för många inte inspirerar till strategisk handling, medan ”hållbar toppprestation” gör det. Miriam ser i stället välmående som att vara sitt bästa jag – men båda är överens om att välmående är en möjliggörare för prestation.
PeakPath mäter mental styrka med WHO-5 och kombinerar det med motivation. Bland deras omkring 1 000 användare var de i den övre kvadranten – hög mental styrka och hög motivation – sju gånger mer benägna att skatta sig som högpresterande och tre gånger mer benägna att vilja stanna hos arbetsgivaren. De sov i genomsnitt 45 minuter längre och hade mer regelbunden sömn. Ändå befann sig bara 7–15 procent av användarna i den zonen vid start.
Varför ledarskapsutveckling så ofta misslyckas
Av ett 40-tal samtal med HR- och L&D-chefer drar Magnus slutsatsen att nästan ingen organisation tycker att majoriteten av cheferna visar de beteenden som behövs. Två grundorsaker:
- Nya vanor är svåra – särskilt när vinsten är teamets och återkopplingen dröjer till nästa bonus. Ledarskapsprogram har ofta för långa återkopplingscykler jämfört med daglig uppföljning och veckovis coaching.
- Låg mental styrka – den som vaknar trött och stressad har svårt att ta till sig nytt och omsätta det i vanor.
Han ser två typer av vanor som behövs: vanor för mental styrka (sömn, stress, återhämtning) och ledarskapsvanor (delegering, prioritering, tydliga roller, sårbarhet och psykologisk trygghet).
Små systemiska förändringar
Magnus råd till ledare:
- Rama in det som prestation – det inspirerar till handling
- Var en förebild – skicka inte icke-brådskande mejl klockan 23
- Hjälp juniora medarbetare att sätta gränser – många är osäkra högpresterare som inte vet vad som kan vänta
- Bygg psykologisk trygghet, den starkaste drivkraften för högpresterande organisationer
Viktiga lärdomar
- Teknik och data blir kraftfulla först i kombination med mänsklig coaching.
- Hög mental styrka och hög motivation hänger ihop med upplevd prestation och vilja att stanna.
- Ledarskapsutveckling behöver korta återkopplingscykler för att bygga nya vanor.
- Chefer behöver både vanor för egen återhämtning och konkreta ledarskapsvanor.
- Små förändringar i kultur och förebilder gör stor skillnad.



