Kollegor samtalar runt ett bord med blommor och kaffekoppar

Strategi, mätning & uppföljning

Hälsoarbete som går att följa upp: så utvärderar ni det ni gör

Många organisationer gör mycket för hälsan men vet inte vad som fungerar. Forskning om utvärdering av hälsofrämjande arbete visar hur ni kan följa upp på ett sätt som leder till förbättring.

Hur vet vi att hälsoarbetet fungerar?

Ett hälsoarbete går att följa upp om ni bestämmer innan ni startar vad som ska förändras, för vem, och hur ni ska se att det har hänt. Det låter självklart, men det är det som oftast saknas. Insatser räknas i antal deltagare i stället för i förändring, och medarbetarundersökningen blir en rapport som ingen agerar på.

På kursen Health promotion, society and sustainable development vid Högskolan i Gävle läste vi om utvärdering inom hälsofrämjande arbete, bland annat WHO:s skrift Evaluation in Health Promotion (Rootman m.fl., 2001). Tankarna är lika användbara på en arbetsplats.

Tre sorters utvärdering

Inom hälsofrämjande arbete brukar man skilja på:

  • Processutvärdering: Genomfördes insatsen som planerat? Nådde vi dem vi ville nå, och hur upplevde de det?
  • Effektutvärdering: Förändrades kunskap, beteende eller arbetsmiljö på kort sikt?
  • Resultatutvärdering: Förändrades hälsa, frånvaro eller andra långsiktiga mått?

Många stannar vid den första. Det är värdefullt, men det visar inte om något blev bättre.

RE-AIM: fem frågor att ställa

RE-AIM (Glasgow, Vogt & Boles, 1999) är en etablerad modell för att bedöma hälsoinsatser. Den ställer fem frågor:

  1. Reach: Hur många, och vilka, nådde insatsen?
  2. Effectiveness: Vilken effekt hade den?
  3. Adoption: Vilka chefer och team valde att använda den?
  4. Implementation: Genomfördes den som tänkt, och till vilken kostnad?
  5. Maintenance: Håller förändringen över tid?

Modellen påminner om att en insats som fungerar i ett pilotteam inte automatiskt fungerar i hela organisationen.

Från medarbetarundersökning till handling

En medarbetarundersökning blir användbar först när den är kopplad till en insats och en uppföljning:

  1. Sätt mål. Vad vill vi förändra? Välj två eller tre områden, inte tjugo.
  2. Välj indikatorer. Några få frågor och nyckeltal som speglar målet, till exempel upplevd belastning, stöd från chef eller korttidsfrånvaro.
  3. Mät nuläget. Utan en baslinje går det inte att se förändring.
  4. Genomför insatsen och dokumentera den. Vad gjorde vi, för vilka, när?
  5. Mät igen och återkoppla. Visa teamen vad som hände, även när resultatet är blandat.

Det är också vad det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver: undersöka, bedöma risker, åtgärda och följa upp (AFS 2023:1).

Vanliga fällor

  • Att mäta nöjdhet i stället för effekt. Deltagarna var nöjda med föreläsningen, men förändrades något?
  • Ingen baslinje. Då går det inte att visa förbättring.
  • För många frågor. Undersökningströtthet sänker svarsfrekvensen och kvaliteten.
  • Ingen återkoppling. Om medarbetarna inte ser vad som hände med deras svar slutar de svara.
  • Att dra stora slutsatser av små grupper. Skydda anonymiteten och redovisa övergripande när grupperna är små.

Så hjälper Aumla

Aumla hjälper organisationer att gå från insikt till strategi, genomförande och mätning. Läs mer om wellbeing-strategi och mätning och om hur vi mäter på teamnivå i hållbara team.

Vanliga frågor

Hur ofta bör vi mäta medarbetarhälsa? En fördjupad mätning en gång per år, kompletterad med korta pulsmätningar efter större insatser, fungerar för många organisationer.

Vilka nyckeltal är viktigast? Välj efter målet. Vanliga exempel är upplevd belastning, stöd från chef, psykologisk trygghet, korttidsfrånvaro och personalomsättning.

Måste vi kunna visa avkastning på investeringen? Det är ofta önskvärt men svårt. Börja med att visa effekt på det ni sagt att ni vill förändra.

Källor

  • Rootman, I., Goodstadt, M., Hyndman, B., McQueen, D., Potvin, L., Springett, J. & Ziglio, E. (2001). Evaluation in Health Promotion: Principles and Perspectives. WHO Regional Publications (kurslitteratur, Högskolan i Gävle).
  • Cross, R., Foster, S., O'Neil, I., Rowlands, S., Warwick-Booth, L. & Woodall, J. (2021). Health promotion: global principles and practice. CABI (kurslitteratur).
  • Glasgow, R. E., Vogt, T. M. & Boles, S. M. (1999). Evaluating the public health impact of health promotion interventions: the RE-AIM framework. American Journal of Public Health.
  • Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Relaterat erbjudandeWellbeing-strategi & mätningFrån nulägesanalys och medarbetarundersökning till strategi, KPI:er och uppföljning.Relaterat erbjudandeHållbara teamFöreläsning, workshop och teammätning som hjälper team att behålla drivet över tid.

Boka ett strategiskt samtal

För HR, People & Culture och ledningsgrupper. Berätta var ni står i dag. Vi går tillsammans igenom nuläge, data och vilka steg som ger störst effekt – för både människor och resultat.