Karriären och kvinnohälsa – hur våra hormoner påverkar oss

Från egen erfarenhet till tio års research

Katarina Wilk är medicinjournalist, föreläsare och författare till boken På väg in i väggen – eller bara i förklimakteriet?, som översatts till sju språk. Hennes drivkraft kommer från egen erfarenhet: vid 42 slutade hon sova, fick panikångestattacker och erbjöds sjukskrivning för utmattningsdepression och antidepressiva. Hon kände att något annat låg bakom – och började gräva i forskningen.

Jag hade hittat en kunskapslucka. Som inte bara finns i Sverige – den finns i hela världen.

Förklimakteriet är den mest turbulenta fasen

Många tror att klimakteriet börjar när mensen försvinner runt 50. Men det är åren innan – förklimakteriet, eller perimenopausen – som är mest turbulenta. Fram till ungefär 40 följer östrogen och progesteron varandra under menscykeln. I förklimakteriet börjar de svänga.

Östrogen beskriver Katarina som vårt energihormon och progesteron som vårt lugnande hormon. När balansen rubbas påverkas också sömnhormonet melatonin, stresshormonet kortisol och serotoninet. Resultatet kan bli sömnproblem, ångest och sämre stresstolerans.

Alla drabbas inte. Katarina hänvisar till att ungefär en av tre kvinnor får svåra besvär, medan en av fyra inte märker något alls. Ett tidigt tecken kan vara att PMS-dagarna inte längre går över.

Hjärnan i fokus

Forskningen om kvinnors hjärnor är fortfarande ung – mycket hälsoforskning har gjorts på män, just för att hormonsvängningar försvårar studierna. Men det kommer allt mer, bland annat bilder som visar hur hjärnan förändras kring menopausen. Katarina pekar också på att symtom vid förklimakteriet, utmattning och adhd ofta överlappar, vilket gör det svårt att skilja dem åt.

Att leva med sin cykel

Miriam berättar hur hon följer sin cykel i en app och planerar veckorna efter den – mer intensiv träning och fler möten när energin är hög, mer lugn när den är lägre. Det hjälper henne också att inte ta negativa dagar på lika stort allvar.

Katarinas råd: ta in kunskap från många håll och välj sedan det som passar din kropp – livsstilsförändringar, behandling eller både och. Det finns studier som tyder på att styrketräning kan minska vallningar och förbättra sömnen, och att naturen sänker stressnivån. Mindfulness kan hjälpa till att förhålla sig till tankar och känslor.

Tro inte på någon – inte på mig heller. Ta in all information du kan och lyssna sedan på vad din kropp behöver.

Vad kan arbetsplatsen göra?

Hälften av befolkningen går igenom det här, men ämnet är fortfarande tabu. Katarina ser ofta att kvinnor börjar prata öppet först efter en föreläsning – och blir lättade över att få göra det.

• Höj kunskapen på alla nivåer – från hälsoombud till ledning. En kommun Katarina föreläste för tog fram en egen skrift om hormonhälsa till alla anställda
• Ändra berättelsen – prata om hormoner och hjärnhälsa 40 plus, inte bara om ”klimakteriet”
• Erbjud flexibilitet – möjligheten att arbeta hemifrån när det behövs kan öka energi, motivation och produktivitet
• Våga fråga – chefer som visar intresse, och kvinnliga ledare som berättar om sin egen erfarenhet, kan förändra kulturen
• Bjud in alla – män som förstår vad deras kollegor, partner och döttrar går igenom gör skillnad

Att förstå hormonella skillnader är enligt Katarina inte en backlash för jämställdheten – tvärtom. Om kvinnor lämnar arbetslivet eller kliver av karriären i den här åldern förlorar organisationen värdefull kompetens. Nyckeln, menar hon, är mer självledarskap hos oss själva och ett mer empatiskt ledarskap hos cheferna.

Viktigaste insikterna

• Förklimakteriet börjar ofta runt 40 och är den mest turbulenta fasen.
• Hormonsvängningar påverkar sömn, stress och humör – och symtomen förväxlas ofta med utmattning.
• Kunskap och öppenhet på arbetsplatsen bryter stigmat.
• Flexibilitet och empatiskt ledarskap hjälper organisationen att behålla kvinnors kompetens.