Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön

En rapport från fem fackförbund

Björn Cárdenas är strateg på Vision med övergripande ansvar för förbundets arbetsmiljöfrågor, och har tidigare varit förtroendevald, regionalt skyddsombud och ombudsman. Rapporten Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön publicerades i juni 2024 av Facken i välfärden – Vision, Kommunal, Sveriges lärare, Vårdförbundet och Akademikerförbundet SSR – som tillsammans representerar omkring 1,2 miljoner arbetstagare.

Syftet var att räkna ut vad sjukfrånvaron kostar arbetsgivarna i kommuner och regioner, och visa att en bättre arbetsmiljö är en god investering. Rapporten räknar inte bara på sjuklön utan också på produktionsbortfall – och beräkningarna ligger troligen i underkant.

Över 50 miljarder – och kvinnor drabbas hårdast

• Sjukfrånvaron bland anställda i kommuner och regioner kostade över 50 miljarder kronor 2023
• Frånvaron är den högsta på tio år, om man bortser från pandemiåren
• Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män
• Den stressrelaterade sjukskrivningen har ökat kraftigt under det senaste decenniet

Pengarna hade i stället kunnat gå till bättre vård, omsorg och skola – och bättre villkor för dem som arbetar där.

Man ska inte behöva vara en superhjälte för att vara en bra chef. Det handlar om att ge goda förutsättningar.

Varför ser det ut så här?

Björn pekar på flera orsaker:

• Kunskap i ledningen. Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är den politiska ledningen, som kan bytas ut vart fjärde år. Arbetsmiljöverkets inspektioner visar ofta brister i det förebyggande arbetet och i uppföljningen.
• Olika förutsättningar. Kvinnodominerade verksamheter som vård, omsorg och skola har ofta sämre organisatoriska förutsättningar än mansdominerade – även inom samma kommun. En chef i äldreomsorgen kan ha 60–70 medarbetare, medan en chef på den tekniska förvaltningen har betydligt färre.
• En lagstiftning med industrirötter. Fysiska risker har tydliga konsekvenser och regleras hårt. Stress och ohälsosam arbetsbelastning ger konsekvenser först över tid – och följs inte upp med samma kraft.

Friskfaktorer – inte bara risker

Traditionellt har arbetsmiljöarbetet handlat om att hitta risker. Facken och arbetsgivarna (SKR och Sobona) har nu enats om en satsning på friskfaktorer – det forskningen visar gör arbetsplatser friskare, som tydlighet, stöd från chefen, delaktighet och ett gott socialt klimat. Verktygen finns fritt tillgängliga via Suntarbetsliv och fungerar lika bra i privat sektor.

Miriam lyfter vikten av att friskidentifiera: att inventera vad som redan fungerar, behålla det – och se var förutsättningarna behöver stärkas, till exempel om cheferna inte hinner driva arbetsmiljöarbetet.

OSA och systematiskt arbetsmiljöarbete

Två regelverk är centrala för alla arbetsgivare:

• Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) – reglerar arbetsbelastning, balansen mellan krav och resurser, arbetstider och kränkande särbehandling
• Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) – metoden för att undersöka, åtgärda och följa upp arbetsmiljön kontinuerligt, i stället för punktinsatser

Sedan avsnittet spelades in har Arbetsmiljöverkets föreskrifter gjorts om, och de här kraven finns sedan januari 2025 samlade i AFS 2023:2.

Enligt Björn är reglerna i grunden bra – följde alla dem fullt ut skulle de flesta stressrelaterade problem lösas. Bristen ligger i tillämpningen, och ofta i att chefer och skyddsombud saknar tid. Med en kontinuerlig medarbetarundersökning som fångar tidiga signaler, och chefer och HR som analyserar resultaten, har arbetsgivaren kommit långt.

Tre vägar framåt

1. Stabil och långsiktig finansiering av välfärden – särskilt i kvinnodominerade verksamheter
2. Friskfaktorer på varje arbetsplats – från avsiktsförklaring till verkstad
3. Tydliga konsekvenser när OSA och SAM inte följs – på samma sätt som vid fysiska risker

Viktigaste insikterna

• Sjukfrånvaro kostar enorma summor – en bättre arbetsmiljö är en investering.
• Kvinnodominerade verksamheter har ofta sämre förutsättningar och högre sjukfrånvaro.
• Friskfaktorer kompletterar riskarbetet och gäller alla sektorer.
• Systematik och kontinuerlig mätning fångar tidiga tecken.
• Chefer behöver rimliga förutsättningar för att kunna ta sitt arbetsmiljöansvar.