Tre kollegor skrattar och pratar i en soffa med en laptop på bordet i ett ljust kontor

Arbetsbelastning & återhämtning

Krav och resurser: fem modeller för att förstå arbetsmiljön i ert team

Psykosocial arbetsmiljö handlar om hur arbetets krav, resurser och organisering påverkar hur vi mår. Fem välkända modeller ger er olika vinklar på samma fråga.

Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Psykosocial arbetsmiljö handlar om hur arbetets krav, resurser och organisering samspelar med människors tankar, känslor och relationer, och hur det i sin tur påverkar hälsa och prestation. Det är samma område som den svenska föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2) arbetar med.

För att förstå ett team räcker det sällan att fråga om folk "mår bra". Forskningen har under femtio år tagit fram modeller som hjälper oss att ställa mer precisa frågor. Jag läste fem av dem på kursen Psykosocial arbetsmiljö vid Umeå universitet. Här är en kort guide till vad de ser, och när de är användbara.

1. Arbetskaraktäristiska modellen: vad gör arbete motiverande?

Hackman och Oldham (1976) beskriver fem egenskaper som gör ett jobb motiverande: variation i färdigheter, att man ser en hel uppgift, att uppgiften spelar roll, att man har självständighet och att man får återkoppling. Modellen är bra när frågan är motivation och jobbdesign: finns det mening och utveckling i det vi ber människor göra?

2. Krav–kontroll–stöd: hög belastning och litet handlingsutrymme

Karasek (1979) visade att det inte är höga krav i sig som är farligast, utan höga krav i kombination med litet beslutsutrymme. Det kallas ett spänt arbete. Senare tillkom socialt stöd som en tredje dimension. Modellen har två centrala idéer: kontroll och stöd kan buffra effekten av höga krav, och aktiva arbeten med både krav och kontroll ger lärande. Använd den när frågan är hur mycket människor får påverka sitt arbete.

3. Warrs vitaminmodell: mer är inte alltid bättre

Warr (1987) liknar arbetets egenskaper vid vitaminer. Vissa behövs upp till en nivå och är sedan neutrala, andra är bra i lagom dos men skadliga i överskott. Exempel på egenskaper är handlingsutrymme, variation, tydlighet, kontakt med andra och en uppskattad roll. Modellen påminner om att även något bra, som frihet eller variation, kan bli för mycket.

4. Ansträngning–belöning: ger det vi lägger ner något tillbaka?

Siegrist (1996) fokuserar på balansen mellan vad vi lägger ner och vad vi får tillbaka i form av lön, uppskattning och trygghet eller karriärmöjligheter. När ansträngningen ständigt är större än belöningen ökar risken för ohälsa. Modellen lägger också till överengagemang, ett mönster där man inte klarar att koppla bort. Den fungerar bra när frågan är rättvisa, uppskattning och människor som ger mer än de orkar.

5. Arbetskrav–resursmodellen (JD-R): den mest flexibla

Arbetskrav–resursmodellen, JD-R, introducerades av Demerouti, Bakker, Nachreiner och Schaufeli (2001) och har sedan utvecklats av bland andra Bakker och Demerouti (2017). Den säger att alla arbeten har krav och resurser. Krav kostar energi och kan leda till utmattning. Resurser, som stöd, tydlighet, återhämtning och möjlighet att påverka, ger energi och engagemang och kan väga upp höga krav. Till skillnad från de äldre modellerna är listan över krav och resurser öppen. Ni kan lägga in just de som gäller i ert team.

Därför passar JD-R bra som utgångspunkt för en medarbetarundersökning och för samtalet i ett team.

Så använder ni modellerna i praktiken

  1. Börja med en fråga, inte en modell. Är det motivationen som sviktar, belastningen, handlingsutrymmet eller uppskattningen?
  2. Välj den modell som bäst förklarar frågan. JD-R om ni vill ha ett öppet ramverk.
  3. Lista teamets krav och resurser. Låt teamet göra det tillsammans.
  4. Fråga vad som går att påverka. Minska ett krav eller stärk en resurs. Små steg räcker för att börja.
  5. Mät igen efter några månader. Se om bilden förändrats.

Det är samma arbetssätt som i Aumlas arbete med hållbara team och medarbetarundersökningar som leder till handling.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan krav–kontroll–stöd och JD-R? Krav–kontroll–stöd har tre fasta dimensioner. JD-R har en öppen lista med krav och resurser, vilket gör den lättare att anpassa till olika yrken.

Är höga krav alltid dåliga? Nej. Utmanande krav kan vara stimulerande när resurserna räcker. Problemet uppstår när kraven är höga över tid utan resurser eller återhämtning.

Vilken modell ska vi välja? Det beror på frågan. För ett team som vill börja är JD-R ett bra val.

Källor

  • Hackman, J. R. & Oldham, G. R. (1976). Motivation through the design of work. Organizational Behavior and Human Performance.
  • Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain. Administrative Science Quarterly.
  • Warr, P. (1987). Work, Unemployment, and Mental Health. Clarendon Press.
  • Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal of Occupational Health Psychology.
  • Demerouti, E., Bakker, A. B., Nachreiner, F. & Schaufeli, W. B. (2001). The job demands–resources model of burnout. Journal of Applied Psychology.
  • Bakker, A. B. & Demerouti, E. (2017). Job demands–resources theory: Taking stock and looking forward. Journal of Occupational Health Psychology, 22(3), 273–285.
  • Peeters, M. C. W., Taris, T. W. & de Jonge, J. (2013). An introduction to contemporary work psychology. Wiley-Blackwell (kurslitteratur, Umeå universitet).
  • Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2, Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Relaterat erbjudandeHållbara teamFöreläsning, workshop och teammätning som hjälper team att behålla drivet över tid.Relaterat erbjudandeStress, arbetsbelastning & OSAFörebyggande arbete mot stress och överbelastning – som en fråga om arbetets villkor.

Boka ett strategiskt samtal

För HR, People & Culture och ledningsgrupper. Berätta var ni står i dag. Vi går tillsammans igenom nuläge, data och vilka steg som ger störst effekt – för både människor och resultat.