Aumla Winning with Wellbeing

Friskfaktorer på jobbet – vägen till välmående och produktivitet

Gym, massage och friskvårdsbidrag i all ära – men det som verkligen får oss att må bra på jobbet är hur arbetet är organiserat. Ann-Sofie Forsmark, författare till KASAM på jobbet, om friskfaktorer och känsla av sammanhang.

Ann-Sofie ForsmarkExpert på hälsa och arbetsmiljö, författare till KASAM på jobbet

Ann-Sofie Forsmark, författare till KASAM på jobbet, gäst i Aumla Winning with Wellbeing
Ann-Sofie Forsmark om friskfaktorer, KASAM och hälsofrämjande arbete.

Från personlig träning till organisationens hälsa

Ann-Sofie Forsmark började inom personlig träning och hälsocoachning, men när hon 1999 började arbeta med hälsa i arbetsplatskontext i London väcktes frågan: vad händer på jobbet som gör att människor mår som de gör? I dag är hon civilekonom med vidareutbildning inom arbetsmiljö, beteendeförändring och hälsopsykologi, och arbetar med ledningsgrupper, chefer och medarbetare i alla typer av verksamheter. Hon har skrivit boken KASAM på jobbet.

Vad vinner organisationen på hälsa?

Kort svar: massor. Forskningen visar högre effektivitet och produktivitet, mer arbetsglädje, nöjdare kunder och medarbetare som stannar. Utmaningen är att de stora beräknade siffrorna blir abstrakta – och att en investering i välmående kräver att man stannar upp, vilket organisationer sällan är bäst på.

Miriam betonar vikten av att utgå från data: att analysera nuläget och följa utvecklingen över tid, så att begränsade resurser läggs på rätt saker i stället för på enstaka föreläsningar som är omöjliga att utvärdera.

KASAM – känsla av sammanhang

KASAM är en modell från forskning om människor som klarat sig genom extrema situationer – och den fungerar lika väl i arbetslivet. Vi mår bra när vi upplever:

  • Meningsfullhet – jag vill, och mitt arbete betyder något
  • Begriplighet – jag förstår vad som händer, varför jag gör mina uppgifter och varför vi förändrar
  • Hanterbarhet – det finns yttre resurser, som socialt stöd och en bra fysisk miljö, och jag har inre resurser att hantera situationen

Meningsfullheten bärs inte bara av själva uppgiften, utan också av att bli respektfullt bemött, rättvisa och goda relationer. Och det fina är att om man stärker en del – till exempel begripligheten genom feedback – så påverkas ofta alla delar.

Våga satsa på hälsa genom att göra själva arbetet hälsofrämjande.

Friskvård eller friskfaktorer?

  • Friskvård riktar sig till individen, är frivillig och ligger ofta ovanpå arbetet – träningsbidrag, föreläsningar, yogaklasser. Det som efterfrågas i enkäter används inte alltid.
  • Friskfaktorer handlar om hur arbetet är organiserat, ledarskapet, kulturen och värderingarna. De påverkar oss i varje moment av arbetsdagen – särskilt det mentala och sociala välmåendet.

Ann-Sofie önskar sig arbetsgivare som på frågan vad gör ni för hälsan? svarar: vi har friskvårdsbidrag – men det vi verkligen vill prata om är hur vi jobbar tillsammans, hur vi leder och hur vi skapar tydlighet. Även fysisk hälsa kan byggas in i arbetet, med walk-and-talks och pauser mellan möten.

Friskfaktorerna

Suntarbetsliv lyfter åtta friskfaktorer, och Ann-Sofie lägger till två:

  1. Rättvis och transparent organisation
  2. Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
  3. Delaktighet och inflytande
  4. Kommunikation och återkoppling
  5. Prioritering av arbetsuppgifter
  6. Kompetensutveckling under hela arbetslivet
  7. Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen
  8. Tidiga insatser
  9. Tydliga mål
  10. Motiverade förändringar

Ingen arbetsplats ligger på topp i alla. Med en medarbetarundersökning som utgångspunkt kan ledningsgruppen se var en insats ger mest effekt – och eftersom faktorerna hänger ihop ger förbättringar i en ofta effekt i flera.

Individens ansvar

Organisationen ska skapa förutsättningar – men individen har också ett ansvar: att ta reda på vad man behöver för att göra ett bra jobb, efterfråga det, ställa frågor som skapar tydlighet och ta hand om sig själv, till exempel genom att föreslå en paus på ett långt möte.

Ett konkret tips när rollen blivit otydlig: gå till chefen och säg så här tänker jag prioritera – kan du bekräfta det? Och lär dig att släppa jobbet när du går hem. Det är, enligt Ann-Sofie, en av våra viktigaste förmågor.

Hur mäter man effekten?

Utgå från de nyckeltal ledningen redan bryr sig om, och koppla insatserna till dem:

  • Ledande indikatorer – till exempel antal reflekterande enskilda samtal mellan chef och medarbetare
  • Släpande indikatorer – hur relationen till chefen upplevs i nästa medarbetarundersökning
  • Resultat – personalomsättning, kundnöjdhet och förmågan att attrahera talanger

Viktigaste insikterna

  • Det som verkligen får oss att må bra på jobbet är hur arbetet är organiserat.
  • KASAM – meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – är en användbar modell för arbetsplatsen.
  • Friskfaktorer kompletterar friskvården och påverkar varje arbetsdag.
  • Mät med både ledande och släpande nyckeltal kopplade till verksamhetens mål.

Strategi, mätning & uppföljningÄven: Ledarskap & mänsklig kapacitet

Relaterat erbjudandeWellbeing-strategi & mätningRelaterat erbjudandeStress, arbetsbelastning & OSA

Fler avsnitt

Strategi, mätning & uppföljning

Datadriven HR-strategi – från medarbetarinsikter till handling

Gäst: Karin Dahl, HR-chef på Winningtemp

Hur kan organisationer använda medarbetarinsikter som grund för bättre ledarskap, arbetsmiljö och wellbeing? I samtalet med Karin Dahl, HR-chef på Winningtemp, pratar Miriam Sundholm om kontinuerlig medarbetarmätning, psykologisk trygghet, ledarskap och hur data kan användas för att gå från magkänsla till mer informerade beslut.

Boka ett strategiskt samtal

För HR, People & Culture och ledningsgrupper. Berätta var ni står i dag. Vi går tillsammans igenom nuläge, data och vilka steg som ger störst effekt – för både människor och resultat.